Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjerde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
att blinka göra det i lasarettet och vid
operationsbordet.
Jag anmälde mig således — Aglae — och Gud
vare lof, lyckan var mig huld. En kraftig
benbyggnad och breda axlar äro ej blott lämphga för
landtbrukaren, utan också för gardisten i konungens
uniform.
Aglae! Jag har blifvit intagen i gardet! Jag får
komma till hufvudstaden ! Förstår du, hvilken fröjd detta
innebär? Höfligheten kanske fordrade, att jag sade:
’Allramest gläder jag mig åt att få komma i din
närhet igen, kära lilla vän, och att med Guds hjelp rätt
ofta få se dig och vara tillsammans med dig.’ Men...
jag vill vara ärlig, fullt ärhg, såsom jag alltid har
varit och hoppas att förblifva hela mitt lif. Min
största glädje är att få komma till hufvudstaden, emedan
det bästa universitetet fmnes der.
Jag vet inte, om de frivilliga ha tillåtelse att
studera under fritiden, men jag hoppas det. Dessutom
har mitt åilskade medicinalråd många höga och
inflytelserika vänner i Berlin, till hvilka han vill vända
sig, för att de, så mycket som möjHgt, må understödja
min sträfvan.
Min far hjelper mig tyvärr inte alls och kommer
nog inte att gå in på att ge mig de erforderliga
pengarna, ehuru han mycket väl skulle kunna göra det.
Ty tänk dig bara, Aglae, nyhgen då mor var mycket
nedstämd och hemsökt af dödsaningar, har hon låtit
mig få reda på våra förhållanden. Jag var nästan
mållös af förvåning öfver, hvad två sparsamma, flitiga
menniskor kunna åstadkomma. Mina föräldrar ha
börjat med ingenting, och nu äro de välbergade, nästan
rika menniskor. Men . . . nåja — den som fått sträfva
så för sina pengar, den sätter också värde på dem,
och derför vill jag visst inte begära ett öre mer af far,
än han frivilligt vill ge mig. Jag tänker nog också,
att jag får tillräckligt. Och jag vill lefva sparsamt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
