Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
»Hur tycker ni, att den lilla Moosdorf klär sig?D
sarkastiskt svarat: »Opassande, alltid opassande.» Den
unga damens späda figur tycktes knapt vara i stånd
att uppbära bördan af det körsbärsröda sammetssläpet,
som, till öfvermått betäckt med dyrbart guldbroderi, i
glänsande veck frasade flera meter långt bakom henne.
Ett regn af rubiner tycktes hafva stelnat till gnistrande
droppar på hennes hufvud, hals, armar och kjolens
framvåd, till och med skospännena och plymerna pä
solfjädern hade af slösande händer hållits under det
trolska trädet, från hvilket en sådan glänsande röd dagg
nedfallit.
Hon såg förtjusande ut, såsom en sagornas
prinsessa, som barnafantasien utsmyckat med kunglig prakt.
Och hon bar näsan så högt, och den lilla munnen
kröktes så sjelfmedvetet, som om det i hela vida
verl-den inte funnes något, som kunde lägga det ringaste
hinder i vägen för henne.
Men det oaktadt ljungade det i hennes mörka
ögon som af ett hotande oväder, som kunde bryta
löst i hvarje Ögonblick, medförande förderf och
öde-läggelse.
Med korta, energiska steg framträdde hon till
taf-feln, och utan att ens kasta en bhck på de
närvarande tjenarna eller trädgårdsmästarna, lutade hon sig
fram öfver kuverten för att på elfenbenstaflorna läsa
namnen på sina båda bordsgrannar. En mörk
blodvåg uppsteg i hennes panna, och tänderna gnisslade
sakta mot hvarandra. Sedan reste hoii sig leende.
»Skall Vicomte de Saint Lorrain föra mig till
bordet? Och på min andra sida har du tänkt sätta
excellensen von Trasting, pappa? Eh Hen, det är ju
mycket bra, de båda förnämsta kavaljererna i
hufvud-staden. Äro de nya elektriska kronorna redan tända?
Gif mig din arm, jag vill se dem.»
Kommerserådet lade full af värdighet sin dotters
hand på sin arm. Äfven han log.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
