Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjette kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
såg nästan ut, som stodo de fulla af tårar. — »Gifve
Gud, att en sådan lycka en gång må i sanning
lyck-liggöra er, Aglaé, att den komedi ni spelar aldrig må
sluta som sorgespel. Farväl, Aglae — — för all
evighet!»
Hon tittade upp förvånad, nästan skrämd. Ett
sådant afsked hade hon ej velat framkalla. — Hon
ville egga honom och skrämde bort honom — fatalt;
det var första gången, att en komedi slutade
annorlunda, än hon velat och tänkt. Hon hade ämnat en
så treflig liten roll åt den unge skyddslingen, den
förälskade prygelgossens, som skulle användas som
eldbrand för att upptända svartsjukans lågor i andra
hjärtan. Och nu kastade den styfsinta menniskan rollen
för hennes fötter och lemnade scenen, innan hans
replik fallit.
Fatalt, mycket fatalt. — Baronessan
Lehnberg-Moosdorf tuggar förargad på läppen, för första
gången i sitt lif känner hon sig osäker. Hon hade aldrig
trott det vara möjligt, att en fattig menniska, som
knappast hade nog för att äta sig mätt, likgiltigt och stolt
skulle vända ryggen åt en millionärs hus. — Hon har
varit så nervös under några dagar — hon har
säkerligen burit sig tanklöst och klumpigt åt i den här
saken. Har hon, komedins prestinna, gjort fiasko i
dag? — — Gälla hvisslingar ljuda i nattens stillhet.
Aglaé spritter till och lyfter ofrivilligt händerna till
öronen. — Så löjligt, portvakten i hotellet midt emot
hvisslar på droskor. — Hvem skulle väl kunna hvissla
ut skådespelerskan Aglae? Och ändå gick tonen henne
genom märg och ben.
Komedi!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
