Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
dunklar den simpla linnetorsäljerskaii och den löjlige
skomakaren, derför förklaras hon i akt.
Ja, att stansa vapen kostar visserligen mera än
att bjuda ut gult, hemväfdt tyg. Det är obegripligt,
hur menniskor, som eljes äro så stolta, kunna
förnedra sig till att föreställa spinnerskor, skomakare,
skänkflickor och säterjäntor. Aglae skulle hellre offrat
sitt lif än spelat en så ovärdig roll. Hon var
adelsdam, och den, som inte egde krona och vapen, hade
ingenting med henne att göra.
Och ändå menar hon sig skola dö af förargelse.
Oaktadt den aristokratiska ramen, den furstliga
prakten, som omger henne, är hon den förbisedda och
utvisade ur denna krets, i hvilken hon vill och måste
spela en roll — om det ock skulle kosta henne lifvet.
Hon hade trott, att hon i sin drägt och i sitt rum
utvecklat den mest imponerande prakt, och nu lutar
sig grefve Uggley mot Evas träbord och ser så
likgiltigt bort öfver Aglaé och alla hennes diamanter och
perlor, som om det inte lönade mödan att låta
blicken stanna hos denna nybakta adelsdam.
Aglae vände hufvudet med af vrede blixtrande
ögon. Hvem är väl qvar hos henne? Ingen. En
nyfiket tittande och mönstrande menniskomassa böljar
förbi henne — ingen enda köpare framträder till
hennes plats — under stort jubel låta damerna visa sig
tofflor hos grefve Moringen, och herrarna följa
Ugg-leys exempel och köpa lärft. Så de roa sig alla, så
de skratta och skämta, och så denna utstuderadt
koketta person, Viola, ger smäktande blickar åt den ene
efter den andre, och dervid visar sig så oskyldigt naiv och
glad, som om hon alls inte begärde den vid hennes sida
sittande millionarftagerskans pengar och ädelstenar.
Med livilken skadeglädje alla titta bort till
Ag-laés tomma bord och göra hånfulla anmärkningar.
I den tystnad, som för ögonblicket råder, kan hon till
och med höra, hvad som säges.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
