Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
»Ja, ja — tacka Gud, käre Burkhardt, att er far
är af den gamla, goda stammen. Det är bättre, att
föräldrarna låta barnen umbära i lifvets hårda skola
och spara en slant i strumpan åt dem, än att de
spekulera och oaktadt sina miUioner uppbygga framtiden
på såpbubblor.»
Skulle det der kanske gälla henne? — Hans
Burkhardt, den intressante unge läkaren, som den fåfänge
professorn gör så mycket väsen af för att kunna sola
sig i lärjungens glans, har plötsligt blifvit salongens
romanhjälte — bondpojken går arm i arm med
gref-ven — och hon, baronessan Lehnberg-Moosdorf är
och förblir, oaktadt alla ansträngningar, den nyadlade
kommerserådsdottern, främlingen i dessa så mödosamt
uppnådda kretsar.
Hon biter i lidelsefull vrede samman tänderna.
»Sträck på dig, du! — håna blott!» tänker hon med
en ljungande bhck på Uggley, »vi få väl se, hvem
som vinner spelet. Vi lefva i nittonde århundradet,
och guldet regerar. — Hur länge kommer det väl att
räcka med dina skuldsatta gods, med dina fattiga
styf-rar, som ej lémna dig ens smör till brödet? Då
kommer herr grefven att göra skulder, och baron
Lehnberg-Moosdorf köper upp vexlarna. Haha! då kommer
han nog att bli tam den högmodiga herr grefven, och
vill nog hellre som en hund äta ur handen på sin
borgenärs dotter än att resa sig upp emot den snara,
som denna hand hvarje ögonblick kan draga till om
hans hals.»
Aglae kasMde spotskt tillbaka hufvudet. Med
sammanknipna ögon iakttog hon, hur grefvinnan Viola
på Uggleys stormande böner tog den lilla buketten
orangeblommor ur bröstet och tvekande, men djupt
rodnande, räckte den åt ungdomsvännen.
Wulff-Gideon sitter på sitt oförlikneligt eleganta,
men fullkomligt ogenerade sätt på hörnet af träbordet
och håller till gengäld väfven åt grefvinnan Kodositz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
