- Project Runeberg -  Komedi! /
173

(1893) [MARC] Author: Nataly von Eschstruth Translator: Hanna Kamke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

173

ställer för dig. Det är ja din sak, och dina räkningar
äro också din sak. Du måste nu sjelf lära dig att
komma ut med hvad du har.»

Hon kastade sig med ett silfverklart skratt
tillbaka i fåtöljen. Det skära sidentyget med de inväfda
guldblommorna utgjorde en fördelaktig bakgrund för
det förtjusande hufvudet med den originella reshatten.

»O, hvilken rörande naivitet af ett fadershjärta!»
skämtade hon med lätt ironi. »Är det verkligen ditt
allvar att vilja begära af oss, att vi skola lefva efter
vårt stånd på den fattiga räntan, som det medförda
kapitalet afkastar? Det är omöjligt! Louis klagade
också, att han omöjligt kunde bestrida alla de utgifter,
som vårt förnäma namn — vår ställning i verlden
ålägga oss. Gher pére, du har inte en aning om,
hur en vicomte Saint Lorrains hus måste
representeras! Men du skall få en inbhck deri! Hahaha,
i en af mina koffertar ligger ett ganska intressant litet
paket, idel räkningar, som jag ämnat åt dig som minne
från resan. Jag lät i Paris gifva mig förskott af
Roth-schild, han kände mig ju personligen och gjorde inga
svårigheter, — du kan ju vid tillfälle inlösa
skuldsedlarna. Jag tyckte egentligen, att det var fatalt, och
för Louis var det äfven pinsamt att behöfva tillstå,
att du håller oss så knapt.»

»Håller knapt! Tagit förskott hos Rothschild —
Aglaé — olycksbarn — det kommer att bli en skön
summa!» Kommerserådet nedsjönk på närmaste
chäs-long och stirrade med glasartad blick på sin dotters
glada ansigte — hans händer flögo konvulsiviskt, och
han andades tungt.

»Bevars väl, en bagatell! skrattade Aglaé och
kastade sin sobelmuff åt den gnällande silkespudeln
för att leka med. »Jag tror inte, det var mer än
fyrtiotusen francs, — ungefär — så der noga kan
jag inte säga det utantill. Nå, farsgubben, förvräng
inte ögonen så der, som om du sväljt gift. Hvad är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:05:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/komedi/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free