- Project Runeberg -  Komedi! /
189

(1893) [MARC] Author: Nataly von Eschstruth Translator: Hanna Kamke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolfte kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•189

nu? Den kommer att vara bättre pä sin plats, när
vi begifva oss hem.5)

Och lika likgiltig skred han genom slottsportalen.
Han såg hvarken åt höger eller venster och märkte
inte heller, att Aglaé böjde sig litet tillbaka för att
hastigt se den på vakt stående grenadieren i ansigtet.
Hon gjorde det nog utan att sjelf veta hvarför, ty
Hans Burkhardt kunde väl inte ännu bära uniform,
och för öfrigt visste hon inte heller, hvar han fans.

Han sjelf hade inte låtit höra af sig, och
vicom-tessan af Saint Lorrain kunde väl omöjligt göra sig
underrättad om arrendatorsonens befinnande. Och
hvarför skulle hon väl också göra det? Det var ju
bra, att han hade rymt fältet, ty hon hade ju ändå
alltid måst blygas för sin barndomsvän. Hon rodnade
ännu vid tanken på hans taktlösa berättelser om hus
och hem, den der middagen i hennes fars hus. Nej
— man måste nu energiskt afskaka allt, som kan
påminna om de plebejiska tiderna i Moosdorf, — hon,
vicomtessan af Saint Lorrain, måste ju glömma, att det
funnits tider, då hon varit en simpel fröken Lehnberg.

Allting som förr, allting sig likt i slottets
vesti-buler.

Aglae andas djupt. Redan luften verkar
berusande på hennes sinnen, och hon är till mods, som
om den bure henne uppåt, högt, svindlande högt upp
på den drömda härlighetens strålande tinnar.

»Akta dig, att du inte faller», hör hon sin mans
nyktra stämma, och han hejdar henne framför det
mattbelagda trappsteget. Den unga qvinnan spritter
till. Sedan visar hon missnöjd tillbaka hans stödjande
hand och vänder sig med högburet hufvud mot
damgarderoben. »Jag hittar här — din varning är
öfver-flödig», säger hon hånfullt. Men hon biter sig på
läppen och förargas vid tanken, att de kringstående
kunna tro, att hon i dag för första gången är i
kungliga slottet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:05:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/komedi/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free