Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femtonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^237
åsigter fingo ej råda, och jag blef, hvad jag nu tyvärr
är, en okunnig, onyttig och öfverflödig varelse. Jag
har hvarken tagit någon examen eller lärt så mycket,
att jag kan studera vidare. Jag skulle inte en gång
duga till ’Kindergärtnerin’, ty jag är alldeles för
otålig och skulle aldrig kunna foga mig i rollen af en
underlydande. Af samma orsak kan jag inte bli
sällskapsdam. Hvem har väl lust att ha omkring sig en
ovänlig, förbittrad och nyckfull varelse, som är van
att befalla utan att sjelf kunna lyda. Om
hushålls-göromål har jag inte en aning, och jag tillstår till min
skam, att jag aldrig i mitt lif varit i ett kök. Det
har jag sjelf ansett vara under min värdighet, ty då
jag är uppfostrad enligt min fars åsigter, har jag gjort
dem till mina egna. Jag kan således ingenting, alls
ingenting, hvarken sy eller sticka eller laga mat, jag
kan inte måla, inte undervisa. Det enda, som mina
oöfvade händer fingo befatta sig med, var musik, det
var ju en ’nobel passion’. Jag spelar just inte
vidare bra piano heller, men tillräckligt för att kunna
ackompagnera mig till min sång, ty en gåfva har
naturen ändå lagt i min vagga — en röst, som blifvit
skolad under många dyrbara lektionstimmar, och som
kanske är tillräcklig för teatern —!»
»För teatern?» Hans spratt till och såg nästan
skrämd på den talande. »Hvad menar ni dermed,
vicomtessa? Vill . . . vill ni kanske gå in vid
teatern?»
Hon höjde beslutsamt det vackra hufvudet,
hennes blick var dyster, och den gamla bitterheten låg
åter i hennes röst: »Ja, jag vill gå in vid teatern»,
upprepade hon nästan häftigt, »ty jag har intet annat
val. Ni har redan uttalat domen öfver mitt beslut
genom ert skrämda ansigte och uttrycket i er röst. Ni
ser redan den lättsinnige och samvetslöse faderns
lättsinniga dotter förgås i de lågor, som ödet ännu i dag
låter regna öfver Sodoms förderfvade barn!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
