- Project Runeberg -  Komedi! /
259

(1893) [MARC] Author: Nataly von Eschstruth Translator: Hanna Kamke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sextonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

jande, hennes feberglänsande blick flyger bort till
fönstren. Det tycks vara en sämre lokal, en af dessa
beryktade danslokaler, hvarpå särskildt sjöstäderna
äro rika.

En gammal qvinna har stått i dörren och gifvit
akt på den unga, smärta qvinnogestalten. Hon
kommer sakta närmare och ser henne pröfvande i
ansig-tet. Ett tillfredsstäldt grin. Förtroligt tar hon
främlingens arm och hviskar ett par ord i hennes öra:
»Kom, min dufva! Du kan öfvertyga dig sjelfj), slutar
hon flinande sitt tal och vill draga Aglae till dörren.

Med ett sakta skri af fasa och afsky sliter Aglaé
sig lös och flyr som jagad af furier ut i den kalla,
tröstlösa natten.

Hon lyfter det förvridna ansigtet mot himlen,
tårarna strömma från hennes ö^on. »Jag är olycklig,
Hans Burkhardt, fattig och öfvergifven, hungrande och
frysande, men jag vet ändå, hvad jag lofvat dig -—
och jag glömmer det icke — jag skall förblifva god
och hederlig.»

Många höga trappor föra upp till vicomtessan af
Saint Lorrains usla vindskammare. Flämtande och
trött intill .döden går Aglae steg för steg. Hon gripes
af svindel, en rysning skakar hennes lemmar. »Blott
inte bli sjuk — Gud i himlen — blott inte det.»
Tunga steg höras. Brefbäraren kommer ned för
trappan. Han tar åt mössan och ser deltagande på den
stackars frökens bleka ansigte.

»Seså, lilla fröken! I dag har jag haft med mig
ett bref, som ser alldeles så ut, som om det innehölle
goda underrättelser.»

Hon spritter till och nickar hastigt till tack, sedan
skyndar hon med nya krafter upp för de smala
trappstegen. På dörrvredet ligger brefvet. Hon tar det
med darrande fingrar. Det är lackadt med ett stort,
rödt sigill. Aglaé tar sig inte tid att tända ljus i sitt
rum, hon går fram till gasen i farstun och sHter ku-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:05:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/komedi/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free