- Project Runeberg -  Komedi! /
307

(1893) [MARC] Author: Nataly von Eschstruth Translator: Hanna Kamke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nittonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

^307

således rnin Hans var den ende, som åtog sig er, då
har väl han . . . han . . . den der usla fransmannen
inte alls låtit höra af sig rneraPJi)

Hon skakade på hufvudet med sammanbitna
tänder: 5>Nej, han är försvunnen.»

))Ar ni lagligen skild?»

»Ja visst. Sedan två år tillbaka. Vid den tiden
lick jag underrättelsen, att vicomten rest till Kalifornien
för att försöka sin lycka i guld minorna, men min
advokat påstod sedermera, att han under antaget namn
lefde i Monte Carlo och der spelte bort resten af sin
ärfda förmögenhet.»

»Nemesis kommer nog att nå honom. Men...»
Burkhardt stannade och for med fingrarna genom
håret. Aglae såg på honom frågande. Då fortsatte han:
»Men er herr far . . . har han aldrig låtit sitt enda
barn få någon underrättelse från sig?»

Tårar strömmade ur i\glaes ögon. Hon slog
händerna för ansigtet och nedböjde stum hufvudet mot
bröstet.

»Då står ni således alldeles ensam och
obemedlad i verlden, och de som enligt naturens ordning ha
anspråk på er, ha afsagt sig hvarje rättighet?»

Hon nickade: »Alldeles ensam och öfvergifven»,
hviskade hon, »om jag inte kan få en tillflykt här
hos er och vara er till någon nytta, så måste jag svälta
ihjäl.»

Den gamle mannen steg upp och framträdde till
den gråtande. Han tog hennes hand och lade den
högtidhgt i sin hustrus: »Du har ju alltid önskat dig
en dotter, Greta. Här har himlen skänkt oss en, och
då hennes egen far trolöst öfvergifvit henne, så tror
jag, att vi ha rättighet att efterträda honom. Om ni
vill hålla af oss gamla, enkla menniskor, Aglaé, då
skola äfven vi älska er som vårt eget barn.» Han
talade kort och enkelt, lade handen liksom välsignande
på hennes hufvud, som darrande och upprördt lutade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:05:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/komedi/0307.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free