Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^318
dalag yttrat sig orn, att arbetarna voro så låogsarnraa
med ordnandet af hennes provisoriska våning. Hennes
båda stackars små gossar sutto ensamma och öfvergifna
hos en tant, och detta tycktes henne nästan gräsligt, då
hon aldrig någonsin förr lemnat sina barn ur händerna.
Man var förvånad öfver, att den åldriga frun, som
redan stod i början på sextiotalet, kunde ha så små
barn, och öfverjägmästarens fru, som genast dagen
efter deras ankomst bjudit de små gossarna med sin
mor till middag, brydde hela dagen sin hjärna med,
om hon skulle låta sin äldsta gosses gunghäst, pilbåge
och blysoldater tagas ned från vinden för att dermed
roa de små Grauchenwiesarna. Hon fick inte
tillfälle att underrätta sig om tvillingarnas ålder, men
lät för säkerhets skull ställa i ordning en stor karott
risgryn med äppelmos, ifall de små ännu inte hade
lof att äta hvad mat som helst.
Enligt berättelsen af ett trovärdigt ögonvittne skall
den värda frun nästan fallit baklänges af förskräckelse,
då först mamma Grauchenwies och sedan hennes
förhoppningsfulla afkomlingar stego ur den tunga
kale-schen från Adlerhof. Två jättestora karlar, tjocka och
breda som två valsar, klufna till midten, kommo de
båda »små gossarna», två unga män på midten af
trettiotalet ut ur vagnen, ängsligt hållna och vaktade
af fru Grescentia, som betedde sig alldeles, som om
hon hade ett par lindebarn att sköta. Röda, tjocka,
själlösa ansigten, med framstående ögon, som i jämn
ångest stirrade på »mamma lill», sträft, blondt,
uppstående, kortklippt hår samt händer, som tycktes vara
försedda med fem frankfurterkorfvar i stället för
fingrar, detta var tvillingarnas signalement.
Alldeles som två väluppfostrade pojkar,
instude-radt och mekaniskt som dansbjörnar vid förarens lina,
gingo de båda sönerna till höger och venster om den
stränga modern. De gjorde halt framför den af fasa
nästan förstenade jägmästarfrun. Fru Grescentia gaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
