Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjuguförsta kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^326
ögon, han raglade tillbaka till bänken och snyftade
som ett barn. »Det skulle knapt änglarna i himlen
gjort för mig! — O, du min Gud — nådig frun!»
Med glödande kinder störtade Anna fram och
ville rycka skjortan från Aglaé.
i)Ta hit, kära nådig frun, ta hit, annars skäms
jag ihjäl !d — och äfven Dora smög sig fram helt
skamfilat och ville ta den.
X)Låt det vara, fru grefvinna! •Titta på era
händer, de klibba ju.»
»För sådant fms det vatten och tvål i verlden! —
Stannar det kanske qvar på fingrarna? Det skulle ju
vara ett nytt mod att vara rädd för ett arbete, för
att man blir smutsig om fingrarna. Gå bara er väg,
den här skjortan tvättar jag!» Anna slog händerna
för ansigtet och började bittert gråta, men Dora rörde
så ifrigt i elden, att gnistorna flögo.
»Hemta hit osten ur mejeriet, Dora!» — Som
om hon blott väntat på någon förevändning för att
undandraga sig anbhcken af den tvättande unga frun,
så skyndade Dora hastigt ut genom dörren, men Aglae
vände sig till den snyftande Anna. »Säg, Anna, nu
ångrar du nog af hjärtat, att du låtit reta upp dig att
vara elak mot den stackars Bartel! Jag vet ju, att
du har ett godt och fromt hjärta, och att du sjelf är
fattig och vet, hur rätt det är af Bartel att spara.
Om han gifter sig en gång, då kommer hans hustru
att ha sin glädje af de sparda pengarna, och jag tror
nog, att Bartel gerna ville ha en ung hustru!»
Den omtalade såg upp med ett förklaradt leende,
knäpte händerna i knäet och nickade för sig sjelf,
medan Anna snyftade ännu mera hjärtslitande.
»Jag tror också, att Bartel skulle bli en bra
man» — fortfor Aglaé helt diplomatiskt, »en som
kommer att ha aktning för sin hustru, — och det är
hufvudsaken. Tror du inte det också, Anna?» — Den
sist nämda torkade sina ögon, skrattade förlägen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
