- Project Runeberg -  Komedi! /
338

(1893) [MARC] Author: Nataly von Eschstruth Translator: Hanna Kamke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjuguandra kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

^338

bäfvan för sitt käraste, det var ett för hastigt ombyte
för denne mans tröga sinne, för hvilken lifvet hittills
varit entonigt och fredligt som en färglös bild. Han hade
aldrig känt till någon sjukdom i sitt hus, och nu
kom döden och klappade på hans dörr som ett
fruk-tansvärdt spöke, hvars oväntade anblick förlamar alla
lemmar.

Hans Greta sjuk — dödssjuk — lidande af den
förfärligaste sjukdom, för hvilken Burkhardt ryser i
den förtviflade öfvertygelsen, att det för den inte fins
någon hjälp och räddning, att hans älskade hustru
måste duka under för samma förfärliga qval som
hennes mor.

Men att stå hjälplös bredvid och behöfva åse, hur
det käraste man har dör bort, utan att man kan gripa
tag i och besegra den obarmhertiga dödsängeln, det var
mer än den gamles trotsiga soldatnatur kunde uthärda,
och derför dignade han under tyngden af det förfärliga
ordet »räddningslösD, som var en fiende, mot hvilken
hvarje vapen studsade tillbaka. Han öfverfölls af en dof,
modlös förtviflan. Att förlora sin Greta, det var för
honom att förlora allt. Han kunde icke fatta denna
tanke, han slog sig stönande med den knutna handen
i pannan, tills han insåg, att hvarje uppror och
uppstudsighet, allt befallande och rasande ej hjälpte, att
alla de pengar, som han i tungt arbete förtjenat för
sin Greta, ej vore i stånd att köpa blott en timme af
hennes lif.

Hans hade telegraferat till tre af de mest
framstående professorer och kirurger, och nu voro de inne
hos den sjuka för att ställa diagnosen. Men
Burkhardt väntade på deras utsago, som om det gält domen
öfver hans eget lif.

Om man under fyrtio år gått hand i hand genom
lifvet med en älskad hustru, om man med henne delat
glädje och sorg, regn och solsken och inte haft någon
annan än henne i hela vida verlden, som om de varit två

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:05:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/komedi/0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free