- Project Runeberg -  Komedi! /
365

(1893) [MARC] Author: Nataly von Eschstruth Translator: Hanna Kamke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugutredje kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

^365

kyrkklockorna förstummades med ett sista darrande
ljud. Verlden läg der tyst och högtidlig i det gyllene
solskenet.

Hvarför tvekade professorn ännu att tala öppet
till sin så högt älskade barndomsvän och att för all
evighet sluta henne i sin famn? Hade han inte
uppnått ett glänsande mål, hade han inte redan spart en
betydlig förmögenhet, med hvilken han tänkte
öfver-raska sin far och betala inteckningen på Moosdorf?
Nämde man inte hans namn med aktning och
tacksamhet i hela verlden? Hans enkla, simpla namn,
som nog smyckades af förtjenstens lager, men ej af
krona och vapen.

Det var der det låg. Han hör ännu Aglaés röst
i sina öron: »Jag begär ingenting, ingenting annat af
min man än en lång ättartafla och ett förnämt namn.»

Men det är länge sedan dess. Hon fick en make,
som bjöd henne det efterlängtade, och som ändå gjorde
henne olycklig och förtviflad. Den forna Aglae är död
— men en ny är uppstånden, och denna nyfödda har
uppgjort sin räkning med det förflutna. Hvilka
fordringar kan väl en stackars fattig och värnlös qvinna
ännu hafva, som lefver af sina vänners barmhertighet?
Inga, på sin höjd — att vilja blifva lycklig.
Lycklig, ej genom pengar och krona, utan genom kärlek.
Men hvem säger väl, att Aglae älskar honom?

Ibland är han öfvertygad derom . . . och sedan
tviflar han åter och åter igen. Har allt hvad hon gjort
här i huset — skett af kärlek till honom — eller af
tacksamhet mot hennes välgörare?

Han har länge nog plågat sig med dessa tankar.
Men ovissheten, tviflet blifva outhärdhga till sist. Han
vill och måste fråga henne, han vill höra det af
hennes egna läppar, om han verkligen är född till att
blifva den lyckligaste bland menniskor.

Och om hon nu af tacksamhet inte vågar att
vägra honom sin hand, om hon bringar sitt hjärta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:05:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/komedi/0365.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free