- Project Runeberg -  Komedi! /
406

(1893) [MARC] Author: Nataly von Eschstruth Translator: Hanna Kamke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugusjette kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

^406

Hur sjelfmedveten och säker gick hon inte den
gången uppför dessa trappor, i dag klappar hennes
hjärta, som om det vore nära att brista af ångest
och skygghet, och hon skulle helst vilja gömma sig
bakom sin mans höga gestalt för att ej blifva sedd.

Minnena af alla de bittra missräkningar,
förödmjukelser och förnärmelser, som hon lidit i dessa salar,
öfverfalla henne som en skara spöken, de lägga sig
som en tyngd på hennes bröst och beröfva henne andan.

Med nedslagna ögon, knappast vågande att se
upp, låter hon sig af Hans föras till tafvelgalleriet,
der damerna samlas. Samma pelare framför henne
der hon fordom stått ensam och utstött som en
peri! Och då bar hon ändå ett förnämt namn —
men hur skulle det väl bli i dag. Det är likgiltigt,
hon vill tåligt bära det af kärlek till Hans. Ett gladt
sorl af röster slår mot hennes öra.

»Åh. herr professor! Välkommen! Andtligen
får man då en gång se er äfven i nöjets salar, och
ändtligen har ni då tagit hit er fru gemål.))

Hans helsar på hofmästarinnan och för fram
Aglae till henne. Den gamla damen räcker henne
hjärtligt handen och säger vänhgt välkommen. Detta
är en öfverraskning för Aglae, ty förr hade hennes
excellens alltid ignorerat henne — hon ser derför upp
med af tacksamhet strålande ögon och kysser den
erbjudna handen. Hur vänligt och älskvärdt pratar ej
hofmästarinnan med henne I Hennes båda döttrar
och en hofdam framträda, öfverallt samma hjärtliga
ord, samma uppriktiga vänlighet. »Får jag lof att
göra er bekant med de damer ni inte känner, fru
professorska, frågar fröken von Wartenburg
förekommande, och Aglae följer hofdamen som i en dröm.
Hvarhelst hennes namn nämnes, öfverallt samma
älskvärda intresse. Hvilken hänförd beundran för Hans,
hvilket erkännande af hennes egen verksamhet i
kliniken. Aglaes kinder glöda af glädje och tacksamhet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:05:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/komedi/0406.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free