- Project Runeberg -  Kometer och meteorer /
29

(1914) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



dessutom även, att redan de minsta, för oss icke
mera vägbara gasmängderna genom sitt spektrum
förråda sig, då de äro i glödande tillstånd. Alldeles
enastående är det fall, då dessa gaser genom elektriska
fenomen visa det egendomliga glimrande skenet
som man exempelvis iakttager i geisslerrören, i vilka
man lämnat kvar blott ytterst ringa spår av gaser,
vilka likväl vid elektricitetens genomströmmande börja
lysa intensivt. På liknande sätt torde väl även
kometsvansarnas ljus ha kommit till stånd.

Bredichin har nu utan någon som helst annan
förutsättning än att från kometkärnorna olika substanser
bliva utkastade, på vilka solen verkar avstötande,
beräknat den väg, som därvid sådana partiklar måste taga
i rymden.

Han fann att på detta sätt noggrant läte sig
konstrueras formen på alla kometsvansar, såväl de
fördelade som de solfjädersformade och de rörformiga,
om vilka vi förut talat. För dessa komplicerade
former måste man ytterligare antaga, att de utkasta
ämnen av olika specifik eller i detta fall molekylarvikt,
vilka därför med olika kraft stötas tillbaka av solen.
De lättare ämnena bilda då den svans, som böjer sig
strax bakom huvudet; de tyngre göra en större båge
och bilda en mer utböjd svans. På grund av denna
teori kan man nu omvänt, av svansens form, beräkna
den kraft, med vilken dess smådelar stötts bort av
solen. Bredichin fann vid undersökning av alla
tillräckligt kända kometsvansformer, att de läto ordna
sig i trenne skarpt från varandra skilj bara grupper.
Hos den första svanstypen bortstötas partiklarna av
solen ungefär 4500 m. på första sekunden, hos den
andra typen ungefär 875 m., hos den tredje 300 m.
Denna hastighet hos svanspartiklarna stegrats sedan på
samma sätt som fallhastigheten men här i omvänd
riktning. Sålunda kunde Bredichin räkna ut att
materien, som rörde sig längs med svansen på 1882 års

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:06:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kometmet/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free