Kometer och meteorer / 38 (1914) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Antag att pappersplanet är jordbanans plan
omkring vilket även de andra planeternas banor
gruppera sig med helt små lutningsvinklar. Så är som
bekant icke fallet med kometbanorna ehuru de
periodiska kometernas banor i regel icke ha några
väsentligare lutningar mot planetbanornas mittelplan. Över
pappersplanet äro delar av tvenne kometbaneellipser
tecknade och de ligga på jordbanans ena sida, a, b, c,
är jordbanan själv. Vi se hur banan g, e, a, som
motsvarar Bielakometens bana, har punkten a gemensam

Jordens, Enckes och Bielas kometers banor.

med jordbanan och punkten e med den andra
kometbanan f, e, d, som är den Enckeska kometens. Pilarna
angiva rörelsens riktning för framåtgående kometer.
Den Enckeska kometens bana har punkterna f och d
gemensamt med jordbanans plan, icke med jordbanan
själv. Tänker man sig norr över papperet, så kallar
man f den uppstigande, d den nedstigande knuten på
kometbanan. Vi se genast att Enckeska kometen
aldrig kan sammanträffa med själva jorden, men väl med
Bielas komet i punkten e. Den sistnämnda kan dock
i sin nedstigande knut a sammanträffa med jorden
om denna på samma tid som kometen befinner sig där.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>