Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMETER OCH METEORER 39
Sådana punkter som vid a hava de 70 kometerna
gemensamt med var sin planetbana; 4 av dem med
Merkurius, 7 med Venus, 10 med jordens, 4 med Mars,
23 med den väldiga Jupiters, 9 med Saturnus, 8 med
Uranus, och 5 med Neptunus.
Där två banlinjer, vare sig det nu är
världskropparnas eller järnvägstågens, korsa varandra, är alltid ett
kritiskt område, där en betänklig sammanstötning är
möjlig. Vanligtvis skola de båda kropparna eller
tågen passera denna kritiska punkt på alldeles skilda
tider. Dock kan det likväl förekomma att de
åtminstone vid ungefär samma tid befinna sig i närheten av
denna knutpunkt. Där komma alltså komet och
planet varandra synnerligen nära. Vi hava emellertid
redan från början av våra betraktelser erfarit, att
varje materia drager en annan till sig i förhållande till
massan och deras ömsesidiga avstånd. Vi veta redan
att en komets massa är ytterst ringa, den kan även
vid ett så betydligt närmande, som vi här förutsätta,
därför icke inverka på jorden. Den senare går därför
utan minsta avbrott sin väg framåt. Annorlunda är
det med en oberäknelig komet, vilken därigenom
måste i avsevärd grad skjutas ur sin bana; hur mycket
och på vilket sätt, kan vetenskapen i varje fall noga
beräkna, då man om kometerna själva, vilkas massa
vid räkningen kan bliva delvis förbisedd, icke
behöver känna till mer än dess ursprungliga bana, vilken
man förut genom iakttagande har bestämt. Efter allt
det sagda ligger nu den förmodan nära till hands, att
dessa kometer med elliptiska banor liksom den
omtalade kritiska punkten ursprungligen som alla de övriga
kommit till oss ur världsrymdens obekanta fjärran på
nästan paraboliska banor; men dess väg förde dem
synnerligt nära förbi en planet, och då kometen nu
kom in på en bana, som icke var för mycket böjd mot
planetens och den dessutom löpte i samma riktning
som den sistnämnda, så förblevo de båda världskrop-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
