Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sammanhang blott kallade stenar, som hava en
liknande sammansättning som vår lava. Man ser alltså
mera sällan järnmeteoriter falla än stenar. Den
största järnmeteorit, som man iakttagit i fallet, är den
i Cabin Creek i Arkansas, nedfallen den 27 mars 1886
och 47,36 kg. tung. Detta järns värde måste väl
beräknas till hundratusentals mark.
Det synes nu vid första påseende mycket
märkvärdigt, att bland de i fallet observerade meteoriterna de
av järn äro så sällsynta, under det att de äro de
vanligaste bland de upphittade. Bland 400 meteoriter, av
vilka man i samlingar förvarar delar, finnas 157
järnmeteoriter och 283 stenar. Men av de 157 av järn har
man faktiskt endast sett 8 falla, de övriga 149 har
man blott funnit, utan att kunna bestämma något om
tiden för deras fall. Av de 283 stenarna såg man
däremot icke mindre än 262 falla, och blott 21 äro
senare funna. Detta har sin orsak däri, att
sten-meteoriterna lätt förvittra och därför snart bliva
oigenkännliga. Järnmeteoriterna däremot omgivas
hastigt med ett oxidlager, som skyddar dem från
vidare förstörelse. Sådana sändebud från himlen kunna
alltså vila under jorden nästan obegränsat lång tid,
utan att förlora sin egendomliga karaktär, som genast
skiljer dem från jordiska stenar. Man tror sig
därför t. o. m. i mycket gamla geologiska lager hava
funnit spår av meteorjärn. Det är av vikt att ur de ovan
angivna talen fasthålla vid att antaga att
järnmeteoriterna i världsrymden äro mycket mera sällsynta än
stenarna. Men bland meteoriterna i allmänhet äro
de blott upphittade järnmassorna av ovan angivna
skäl de minst värdefulla.
Redan blotta utseendet skiljer dessa ur kosmos
kommande massor från stenarter av jordisk härkomst.
Detta måste vi även inse, om vi tänka på vår atmosfärs
kraftiga inverkan på dem. Sådana stenars* ytor måste
tydligen råkat i smältning, de bliva alltså omgivna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
