Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I huvudsak äro meteorstenarna silikat, de innehålla
liksom de flesta stenar på jordytan kiselsyra. De
hava även ungefär samma specifika vikt, under det att
järnmeteoriterna äro väsentligt tyngre och besitta en
specifik vikt, som motsvarar den som finnes i jordens
inre. I sept. 1902 fann man vid Alten i Finnmarken
(Norge) en s. k. pallasit. Den visar allra tydligast
den egendomliga strukturen hos ett stort antal
meteorstenar med sina »chondrer», d. v. s. insprängda
kulformiga massor, som se ut som splittrade kristaller
och många gånger hava samma kemiska
sammansättning som sin omgivning. I detta speciella fall, som är
någonting mellan järnmeteoriterna och stenarna, äro
chondrerna oliviner, som runt om äro omslutna av ett
tunt järnnät. Man kan tänka sig dessa chondrer
uppkomna på olika sätt. Även vissa lavaarter hos våra
vulkaner och vulkaniska tuffer visa liknande utseende. Vi
finna i ett stycke lava från Vesuvius samma slags
partiklar, som även äro kristalliniska. Därjämte
finnas i lavan en mängd små porer, blåsor, som totalt
saknas hos meteorstenarna. I lavan uppstå kristaller
vid det hastiga avkylandet under utbrottet; de bliva
sedan, då strömmen flyter ut, delvis åter upplösta och
splittrade. Men nu visa även de s. k. kristalliniska
urstenarna, t. ex. graniten, en liknande
sammansättning. Dessa stenar ha ju också stor likhet med lavan.
De utgjorde det» första pansar, som lade sig omkring
jorden, då dess glödande flytande yta började
avkylas; de äro alltså också kristalliserade stenar. Men
i dem ha kristallerna först mycket senare blivit så
splittrade genom det oerhörda trycket av de sig så
småningom över dem lagrande andra stenarna och
genom jordskorpans rörelse vid bergens bildande.
Vilket av dessa båda uppkomstsätt är nu det
antagligaste i fråga om meteorstenarnas struktur?
Denna fråga är säkert av största vikt, då vi vilja
utforska något om världskropparnas historia. De fack-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
