Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 15. Självuppfostran och självbehärskning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kapitel, därför vilja vi här blott nämna några få
ord om självuppfostran och självbehärskning.
Bäggedera kunna ha sina svårigheter för
många, men man måste tvinga sin natur att
böja sig för förnuftets röst. Förnuftet,
klokheten, är den egenskap man bör odla, om man
vill uppfostra sig själv och lära sig behärska
dåliga och inbitna vanor. Men huru? Vi
skola lämna svaret. Genom sport! Sporten gör
kroppen smidig, energisk, och man tillägnar sig
genom sporten ett visst herravälde icke blott
över sin kropp utan också över sin själ.
Sporten uppfostrar och motarbetar den dåliga
vanans makt. Många påstår, att boxning är en
rå sport. Ingalunda. Den är tvärtom en
mycket förädlande sport, ty den lär utövaren, att
man alltid måste ha samma vikt för, att en
kamp skall vara rättvis. Med andra ord:
Motståndarna måste vara jämbördiga, icke blott i
styrka utan även i smidighet. Att vara stark
som en häst och slå ett barn till marken är
ingen konst och förskaffar ingen ära. Så är
det hela livet igenom. Det är det man skall
lära sig förstå för att inse, vad
självuppfostran och självbehärskning vill säga.
Vanan har en stor makt över många och
hindrar många att nå sitt mål. Och vanan är
ofta ett missfoster av tid, spilld på onödiga
saker.
Man måste genom förnuftets och sportens
hjälp göra sig oberoende av vanans makt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
