Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Makar Tschudra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— D(u skulle inte flyga så högt, Lojko — då kan du
falla på näsan i en pöl och smutsa ner dina mustascher.
Lojko blängde på henne, som om han varit ett vilt djur,
men han sade ingenting. Han behärskade sig, den käcke
gossen, och sjöng bara:
Hej hopp! Hej hopp! Ej solklar dag
i sömn oss finna må!
I blygselns lågor du och jag
förbrinna skulle då!
— Det kallar jag en visa, det! sade Danila. Aldrig har
jag hört maken — måtte satan göra mig till sitt
piphuvud, om jag ljuger! Gamle Nur rörde på mustascherna
och ryckte på axlarna i sin förtjusning, och alla tyckte vi,
att detta var en sång riktigt efter vårt sinne! Endast
Radda tyckte inte om den.
— Så där surrade en gång en mygga, när hon ville
härma örnens skri, sade hon, och det var, som om hon
hällt kallt vatten över oss.
— Vill du kanske smaka piskan, Radda? frågade
Danila och sträckte sig över mot henne, men Sobar
kastade sin mössa på marken och sade, alldeles askgrå i
ansiktet:
— Vänta, Danila! En eldig häst behöver betsel av stål!
Ge mig din dotter till hustru!
— Det var ett ord! smålog Danila. Ta henne, om du
kan och vill!
— Gott! menade Lojko och sade till Radda:
— Hör på mig, flicka, och var inte högmodig! Många
kvinnor har jag sett, ack, så många — men ingen har
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
