Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Makar Tschudra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
visor för mig, din Radda ... Förspill därför inte tiden —
jag har sagt dig allt detta, för att du i morgon ska
ödmjuka dig inför mig så som en yngling inför sin äldre
kamrat. Fall till mina fötter inför hela stammen och kyss
min högra hand — då ska jag bli din hustru!
Detta var alltså, vad hon ville, den satans flickan!
Aldrig förr hade man väl hört talas om slikt. Bara
för länge sen hade så varit bruket bland Svarta bergens
invånare, berättade de gamle, men bland zigenarna —
aldrig! Brödraskap med en flicka — kan man väl tänka
sig något löjligare, min falk? Om man också bråkade
sin hjärna ett helt år, skulle man inte kunna hitta på
något liknande!
Lojko tog ett språng åt sidan och skrek till, som om
han fått bröstet genomstunget. Radda skälvde vid detta
skrik, men låtsade inte om något.
— Farväl alltså till i morgon, och i morgon gör du,
som jag befallt dig. Hör du, Lojko!
— Jag hör! Jag ska göra det, stönade Lojko och
sträckte händerna emot henne. Hon såg inte ens åt honom,
och han vacklade som ett av stormen kullvräkt träd och
föll till marken, gråtande och skrattande på en gång.
Så grymt hade den fördömda Radda pinat honom! Jag
hade all möda att återkalla honom till sans.
Ack ja! Vilken djävul kan det väl gagna, att
människorna plågas och sörja? Vem är det, som njuter av att
höra, hur mänskohjärtat stönar, sönderslitet av smärta?
Kan du säga mig det? ...
Jag återvände till lägret och berättade alltsammans för
de äldsta. De rådslog och beslöt att vänta och se, vad
det skulle bli av. Och det blev följande. Då vi på aftonen
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
