Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jemeljan Piljaj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han tog upp en träkloss, som låg i vägen för honom,
och kastade den i vattnet.
— Den som kunde få röka, sade han med en suck.
Jag såg uppåt stäppen och varseblev två fåraherdar,
som lågo i sanden och stirrade på oss.
— God dag, mina herrar, ropade Jemeljan åt dem. Har
ni möjligen någon tobak?
Den ene av dem vände huvudet åt sin kamrat, spottade
ut ett grässtrå, som han tuggat på, och sade slappt:
— Hä, Michael, de vill ha tobak!
Michael såg först upp mot himlen, som om han ville
inhämta dess samtycke till att inleda ett samtal med oss,
och började därpå:
— Jag önskar er god dag! Vart går färden?
— Till Otschakof, till saltkrikorna.
— Jaså! Har man då kallat er dit?
Utan att svara, sträckte vi ut oss på marken bredvid
dem.
— Maka undan ränseln där, Nikita, sade Michael till
sin kamrat. Annars stjäl de här korparna den kanske
ifrån oss.
Nikita log listigt i skägget och flyttade ränseln till sig.
Jemeljan skar tänderna.
— Alltså vill ni ha tobak? frågade Nikita.
— Vi har inte rökt på länge, svarade jag, icke precis
uppmuntrad av det mottagande, som kommit oss till del.
— Nå, men så rök då!
— Hör på, din fördömda kalufs1, gör dig inte viktig
till på köpet! skrek Jemeljan och rullade med ögonen.
1 Chochol = den som bär tupé — öknamn på lillryssarna.
76
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
