Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jemeljan Piljaj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
detta!" Jag säger dig, broder, att det skriket... det gick
genom märg och ben på mig.
Vad ska det här betyda? tänkte jag. Jag låg där
alldeles stilla, tryckt mot marken, och darrade i hela
kroppen... vart hade på en gång min ondska tagit
vägen? Hon går rätt emot mig, när som helst kan hon
trampa på mig, och oupphörligt stönar hon: "Varför?
varför?"
Plötsligt — pang! — kastar hon sig till marken och
det alldeles tätt bredvid mig. Och nu började hon jämra
sig så hj ärtslitande, att jag inte kan beskriva det, bror
lille. Hon bara gråter och gråter i ett, och jag blev själv
sorgsen därvid till mods.
Vad skulle jag nu ta mig till? Bäst att ge sig av,
tänkte jag, men jag vågade inte röra mig.
På en gång trädde månen fram ur molnen och sken så
klart, att jag blev riktigt ängslig. Jag stödde huvudet mot
armbågen och såg på henne ... Och då, broder, gick
alla mina planer och avsikter åt skogen! Jag ser dit och
får hjärtklappning, när jag ser, att det är en helt ung
flicka, nästan bara ett barn .. . Ett fint litet ansikte och
små lockar kring kinderna, och hennes stora ögon glänste
så sällsamt, och hennes späda skuldror skälvde och
skakade... Och ur ögonen droppade stora tårar, den ena
efter den andra.
Då blev jag alldeles överväldigad av medlidande, bror
lille. Jag hostade för att göra mig bemärkt, och hon
skrek till högljutt: "Vem är det? Vem är det?" Hon
tycktes ha blivit alldeles hj ärtskrämd. Nå, jag sprang upp
och gav henne besked: "Det är jag", sade jag... "Vem
84
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
