- Project Runeberg -  Konovalof /
86

(1936) [MARC] Author: Maksim Gorkij Translator: Walborg Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jemeljan Piljaj

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som en bild på en tavla! Hennes läppar darrar, hon vill
säga något, och till slut fattar hon mod och säger: "Också
ni, min vän, är olycklig liksom jag! Inte sant? Säg mig
det, min gode vän!" — Ja, bror lille, så var det! Och
inte nog med det, nej — hon kysste mig också, här på
pannan, bror — här, förstår du? Ack, vid Gud, min
duva lilla, något skönare har aldrig hänt mig under hela
mitt liv, under alla de fyrtiosju år jag levat — vill du
tro det? Och varför hade jag väl gett mig av dit till
bron? Ack ja, livet, livet! ...

Jemeljan tystnade och stödde huvudet mot händerna.
Gripen av hans sällsamma berättelse, fann icke jag heller
några ord, utan såg ut över det sakta böljande havet, som
liknade det väldiga bröstet på någon lugnt sovande jätte.

— Nå, fortfor Jemeljan, slutligen steg hon upp och
sade till mig: "Följ mig hem!" Vi gav oss av tillsammans.
Jag kände knappt benen under mig, men hon berättade
mig, hur alltihop kommit sig. Hon var sina föräldrars
enda dotter, hennes far var köpman, och hon var
naturligtvis mycket bortskämd. Och så kom det en student, som
gav henne lektioner, odh de förälskade sig i varandra.
Så reste han, och hon väntade på honom... Då han var
färdig med sina studier, skulle han komma och förlova
sig med henne, så hade de gjort upp sinsemellan. Men
han kom inte, utan skickade henne ett brev: "Du är inte
god nog åt mig", och så vidare. Det var naturligtvis
sårande för flickan — nå, och så ville hon göra en
dumhet, den kära lilla. Allt det där berättade hon mig, och så
kom vi fram till huset, där hon bodde. "Farväl nu,
min gode vän", sade hon. "I morgon reser jag bort här-

86

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:10:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/konovalof/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free