Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tschelkasch - 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig lättare om hjärtat. Han höll fast pengarna med ett
hårt grepp.
— Och hur är det? .. . förlåter du mig, broder? Du
vill inte, va? frågade han i gråtmild ton.
— Vad ska jag förlåta? Det är ingenting att förlåta!
svarade Tschelkasch och reste sig upp från marken. I
dag slår du mig till blods, i morgon gör jag samma sak
med dig . ..
— Ack, broder, broder! ... suckade Gavrila, i det han
bedrövad skakade på huvudet.
Tschelkasch stod framför honom och log sällsamt;
trasan kring hans huvud blev allt mer och mer
genomdränkt av blod och såg redan ut nästan som en
turkisk fets.
Regnet strömmade ner som ur ett såll. Havet brusade
dovt, och vågorna slogo nu vilt och rasande mot stranden.
De båda männen stodo en stund tysta.
— Nå, lev väl, sade Tschelkasch slutligen i en
spefullt kylig ton och beredde sig att gå.
Han raglade osäkert på de darrande benen och höll
huvudet så märkvärdigt, som om han vore rädd att
tappa det.
— Förlåt, bror lille! bad Gavrila ännu en gån g.
— Det gör ingenting! svarade Tschelkasch torrt och
avlägsnade sig. Hans gång var fortfarande vacklande, och
vänstra handen stödde liksom förut huvudet, under det
den högra mekaniskt drog i de långa bruna mustascherna.
Gavrila stirrade länge efter honom, ända tills han
försvunnit i det allt ymnigare strömmande regnet, som
insvepte stäppen runtomkring.
138
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
