- Project Runeberg -  Konovalof /
149

(1936) [MARC] Author: Maksim Gorkij Translator: Walborg Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boles

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

"Men jag vill, att han ska finnas ... Är jag kanske
inte en människa som alla andra? Det förstås, jag...
jag vet ju ... Men det skadar ju ingen, att jag skriver till
honom ..."

"Ursäkta — till vem?"

"Till Boles, förstås!"

"Men han finns ju inte!"

"Ack, Jesus Maria! Vad gör det, att han inte finns?
Jag låtsar, som om han fanns! ... Jag skriver till honom,
och då är det för mig precis, som om han funnes ... Och
Teresa — det är jag, och han svarar mig och jag honom
igen ..."

Jag förstod ... och jag kände mig så plågad, så
skamsen. Alldeles bredvid, tre steg ifrån mig, levde en
människa, som icke hade någon varelse på jorden att älska
och bli älskad av, utan som måste dikta sig en vän!

"Ser ni, ni skrev det där brevet åt mig till Boles, och
så bad jag en annan läsa upp det för mig, och då jag
hörde det, då trodde jag, att Boles verkligen fanns! Och
därför så bad jag, att ni skulle skriva ett brev från Boles
till Teresa ... till mig. Om man skrev och läste upp ett
sådant brev för mig, skulle jag bli alldeles övertygad om
att Boles finns. Och det gör det lättare för mig att
leva . .."

Ja-a ... Fan anamma! ... Nå, från det ögonblicket
skrev jag punktligt två gånger i veckan brev till Boles
och svar från Boles till Teresa. I synnerhet svaren
avfattade jag ypperligt... När hon hörde dem, tjöt hon ...
tjöt nere i basen. Och som tack för att jag genom den
uppdiktade Boles’ ömma skrivelser till henne framlockade
hennes tårar, lagade hon alla mina trasiga strumpor,

149

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:10:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/konovalof/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free