- Project Runeberg -  Konovalof /
175

(1936) [MARC] Author: Maksim Gorkij Translator: Walborg Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konovalof - 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den och lade den med en djup suck tillbaka på dess
plats.

— Herregud, så märkvärdigt allt det här är! yttrade
han halvhögt. Där skriver nu en människa en bok . .. och
alltsammans är bara papper med olika små svarta
krum-melurer på ... Han skriver det och så ... är han död?

— Ja, svarade jag torrt.

Vid denna tid kunde jag icke tåla filosofi och ännu
mindre metafysik, men utan att rätta sig efter min smak,
fortsatte Konovalof:

— Ja, han är död, men boken är kvar, och folk läser
den. Den ena sitter och håller ögonen i den och uttalar
en massa ord, och den andra hör på och får klart för sig,
att det levat människor här på jorden, som hette Pila och
Sysojka och Aproska ... Och man tycker så synd om dem,
fast man aldrig sett dem och inte har ett dugg med dem att
göra! På gatan går kanske dussintals sådana människor
levande omkring, och man ser dem, men vet ingenting om
dem och bryr sig inte om dem ... man låter dem bara
gå och gå ... Och i boken finns de ju egentligen inte . ..
men ändå tycker man synd om dem, så att det riktigt
skär en i hjärtat. . . Hur ska man begripa det? . . . Men
dog författaren då verkligen utan belöning? Fick han
ingenting?

Jag blev alltmera förtretad och gav honom en målande
skildring av de "belöningar" författare bruka få...
Konovalof såg på mig med förskräckt uppspärrade ögon
och smackade bedrövat med läpparna.

— Sådana ordningar, suckade han tungt och sänkte
sorgset huvudet, tuggande på vänstra mustaschen.

175

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Oct 8 23:12:53 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/konovalof/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free