- Project Runeberg -  Konovalof /
197

(1936) [MARC] Author: Maksim Gorkij Translator: Walborg Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konovalof - 4

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

"Min käraste flicka", sade jag, "var då inte en sådan toka!
Döm själv, hur ska man kunna leva tillsammans med
mig? För det första super jag, för det andra har jag
varken hem eller härd, för det tredje är jag en
landstrykare och kan aldrig stanna länge på samma ställe .. ."
och en mängd andra saker i den vägen sade jag. Men vad
superiet beträffar, det spottade hon åt. Alla hantverkare
super, säger hon, och det hindrar dem inte att ha hustrur,
och ett hem skulle jag nog få, bara jag fick en hustru,
och sedan skulle jag inte längre ha lust att ge mig av
någon annanstans, sa hon. Men jag sa: "Nej, Kapa, det
går inte — jag vet, att jag aldrig skulle kunna vänja mig
vid ett sådant liv." — "Då hoppar jag i sjön", säger hon.
— "Ah, du är en toka", säger jag. Då ger hon sig till att
okväda mig av alla krafter. "Ack, du din långa satan",
skriker hon, "din bedragare, din skamlösa bov, din
fridstörare ..." och så gick hon på. Hon var så ursinnig, så
att jag tänkte på att ta till schappen. Sen började hon
åter på att gråta. Och allt under det hon gråter,
överhopar hon mig med förebråelser. "Varför tog du mig bort
därifrån", säger hon, "när du inte vill ha mig? Varför
lockade du mig ifrån min plats", säger hon, "och vart ska
jag nu ta vägen, du din rödhåriga usling?" säger hon . . .
Fy tusan! Vad ska jag nu ta mig till med1 henne?

— Men varför tog du i själva verket henne bort ifrån
det där huset? frågade jag.

— Varför? Det var en konstig fråga! Jag tyckte
förstås synd om henne! Om man går förbi och ser en
människa sjunka ner i ett mor as, så tycker man synd om
henne, det gör väl var och en. Men att sätta bo och så
vidare — nej, jag tackar! Det kan jag inte vara med om.

197

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:10:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/konovalof/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free