- Project Runeberg -  Konovalof /
198

(1936) [MARC] Author: Maksim Gorkij Translator: Walborg Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konovalof - 4

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vad är jag för familjeförsörjare? Hade jag kunnat
besluta mig för den saken, hade jag väl gift mig för länge
sen. Såna tillfällen som jag haft — både med hemgift och
allt! Men när jag nu en gång inte är i stånd därtill, hur
ska jag då kunna tänka på det? Hon gråter och sörjer ..
och det är förstås ledsamt.. . Men vad ska jag göra? Jag
kan inte!

Han bekräftade sina ord med en eftertrycklig nick,
steg upp från tråget, for med båda händerna genom
skägget och håret och började gå av och an med sänkt
huvud, tankfullt spottande framför sig.

— Maxim! sade han därpå i förlägen och bedjande
ton, vill du inte gå till henne och försöka förklara för
henne, varför jag inte. . . Vad, vill du inte det, bror
lille?

— Vad ska jag säga henne då?

— Säg henne hela sann ingen . . . Han kan inte, säg. Det
passar inte för honom . . . Och så kan du säga . . . säg, att
han har en elak sjukdom!

— Kallar du det för sanning? skrattade jag.

— Nej . . . nej, det är förstås inte sanning . . . Men det
är en sån — bra ursäkt... Ack, fan anamma! Det är
då alltid trassel med de välsignade fruntimren! Vad skulle
jag ta mig till med en hustru?

Han sträckte ut armarna med en sådan åtbörd av
förtvivlan, att det var tydligt, att han icke visste, vad han
skulle ta sig till. Och trots det ofrivilligt komiska i hela
denna historia, kunde dess dramatiska sida icke undgå att
intressera mig. Min stackars vän gick fortfarande av och
an i bageriet och talade liksom för sig själv:

— Och jag tycker inte om henne längre, hon inger

198

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:10:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/konovalof/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free