- Project Runeberg -  Konovalof /
199

(1936) [MARC] Author: Maksim Gorkij Translator: Walborg Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konovalof - 4

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mig en riktig skräck! Det ar, som om hon ville suga mig
till sig, dra mig ner i ett bottenlöst kärr. Hon försöker
fiska sig en man, den dumma tokan — det är hon
tillräckligt slug till!

Det var lösdrivarinstinkten, som gjorde sig gällande,
väckt av det attentat, man försökte mot hans frihet.

— Nej, på den kroken fångar man mig inte, jag är en
för stor fisk! utbrast han skrytsamt. Jag sliter av reven,
jag. . . och så är det slut med den saken! Han stannade
mitt i bageriet och försjönk småleende i tankar. Jag följde
med minspelet i hans upprörda ansikte och försökte gissa,
vad resultatet skulle bli av hans funderingar.

— Maxim, du! Om vi skulle ge oss av till Kuban?

Det hade jag inte väntat. Jag hade beträffande honom

vissa litterärt pedagogiska avsikter, jag hoppades kunna
lära honom att läsa och skriva och bibringa honom allt
det vetande, jag själv ägde vid denna tid. Det skulle vara
intressant att se, vart detta experiment skulle leda ... Han
hade lovat mig att icke röra sig ur fläcken på hela
sommaren, vilket betydligt underlättade min uppgift, och så
ett tu tre . . .

— Vad pratar du för dumheter! utbrast jag förargad.

— Men vad ska jag göra då? frågade han helt
förtvivlad.

Jag lugnade honom med att Kapitolinas anslag mot
honom nog icke var så allvarligt menat, som han inbillat
sig, och att det vore bäst att vänta och se, vad det skulle
bli av.

Som det visade sig, behövde han icke vänta länge.

Vi sutto och pratade på golvet framför ugnen med
ryggarna vända mot fönstren. Det var nära midnatt, och

199

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Oct 8 23:12:53 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/konovalof/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free