- Project Runeberg -  Konovalof /
230

(1936) [MARC] Author: Maksim Gorkij Translator: Walborg Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konovalof - 5

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och dess ljud dogo bort i mörkret. Molnen hade skingrats,
på den mörkblå himlen glittrade stjärnorna klart, och
havets sammetsmjuka yta återspeglade svaga glimtar av
stjärnorna och ljusen på fiskarbåtarna. Elden framför
oss flammade allt högre och bredde ut sig likt en stor
gul-röd blomma ... Konovalof satte på tepannan och stirrade
tankfullt in i lågorna, med armarna slagna kring knäna.
Och som en jättelik ödla krälade lillryssen fram och lade
sig tätt intill elden.

— Där går nu människor och bygger sig städer, tränger
ihop sig i hus, förpestar jorden och klämmer och knuffar
varandra ... Jo, det är ett trevligt liv! Nej, tacka vet jag
att leva som vi.. .

— Ja bevars, inföll lillryssen med en skakning på
huvudet, om vi bara om vintern hade en päls och en varm
stuga, så skulle det vara ett riktigt herremansliv... Han
plirade med ena ögat och såg spefullt på Konovalof.

— Hm ja, sade denne en smula förlägen, vintern är
förstås en svår tid ... Om vintrarna behövs städerna ...
det kan nu inte hjälpas ... Men stora städer är i alla fall
onödiga . .. Varför tränga ihop folk i sådana massor, när
inte ens två eller tre kan leva i sämja tillsammans? .. .
Ja, det är illa beställt. Om man tänker närmare efter, så
finns det inte plats för människan varken i städerna eller
ute på stäppen. Men det är bäst att inte grubbla över
sådant... det leder till ingenting, utan pinar en bara.

Jag hade hittills trott, att Konovalof blivit helt och
hållet förvandlad genom lösdrivarlivet, och att de
svårmodets bölder, som plågat honom under den första tiden
av vår bekantskap, fallit bort som tomma skal för den

230

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Oct 8 23:12:53 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/konovalof/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free