Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
efter för den, skall nog passa på och ställa sig emellan
din själ och den andras.»
Hvarför just kalla den kroppsliga närmelsen, då man
älskar, att »slött ge efter?» Är då könsumgänget
förnedrande för den äkta kärleken? Hr R. tycks se saken
så och räcker därmed handen åt kyrkofäderna och
Zinzen-dorff och alla andra asketer i kristenheten, som fördömt
vällusten såsom aflägsnande människan från Gud.
Detta sätt att se kärleken är orimligt, grundfalskt,
onaturligt, och alla friska och sunda sinnen vända sig
ock därifrån. Men ändock behöfva de ej göra det
sinnliga till det främsta. Hålla vi oss i första hand till
mannen, hvars sinnlighet i regeln är starkare än
kvinnans, så är det visst, att det ej blott är behofvet
af sexuellt umgänge, som drifver honom till förening
i kärlek med en kvinna, utan ock trängtan efter
umgänget med kvinnan såsom person, själ, karaktär, behofvet
af samvaron med en älskad varelse, som utfyller lifvets
ensamhet och förljufvar tillvaron med ömma omsorger.
Det är sällskap mannen ock behöfver, en följeslagerska,
vare sig maka eller väninna, som tillfredsställer behofvet
af meddelande, af fria, otvungna och förtroendefulla
samtal, där den inbördes sympatien förhindrar alla tvister
och strider, som man ofta har nog af bland andra
människor ute i världen.
Den normale mannen skall fullbordas genom
kvinnan; han behöfver inflytandet af de sant kvinliga
egenskaperna, ömhet, förmågan att sprida hemtrefnad, smek-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
