Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
eftertanken om de inre tilldragelserna; idéerna äro
förvärfvade, ej medfödda tillstånd i tanken, inga andeväsen.
Fransmannen Condillac sammanblandade sensationen
med idébildningen, idéationen, och förklarade, att alla
våra idéer och kunskaper komma från sinnesförnimmelsen.
Detta hans fel ådagalade Cabanis, som framhöll tankens
roll vid idébildningen; denne visade vidare, hurusom
människans »fysik» eller kropp öfvade inflytande på moralen
eller själslifvet och moralens inflytande på kroppsliga
funktioner. Cabanis, som gjorde psykologien till en gren af
fysiologien, ansåg emellertid själen vara en funktion hos
hjärnan. Diderot, Leroy, Holbach, Helvetius m. fl.
encyklopedister stodo på samma ståndpunkt, men voro
ingalunda några materialister i lägre mening; tvärtom.
Emellertid öfverflyttades snart denna sensualistiska
åskådning på det praktiska lifvet, och t. o. m. Helvetius
drog ut vissa konsekvenser däraf och förklarade det
personliga intresset vara den egentliga driffjädern till alla
våra handlingar, därvid han likvisst missuppfattade de
altruistiska böjelserna hos människan.
Holbach förklarade, att människan är en rent fysisk
varelse och att den moraliska människan är ingenting
annat än denna fysiska människa betraktad från viss
synpunkt. Han, liksom före honom La Mettrie m. fl.,
angrep med synnerlig skärpa kristendomen för dess
vidskepelse och kyrkan för dess tyranni, och öfver hufvud
taget gick det för dem ut på, att, gent emot allt förtryck
försvara de enskilda individernas frihet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
