Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
gar och ersätta dem med betraktelser af deras nederlag,
skola vi snart icke hafva något att betrakta.»
Hädisk och paradoxal kan väl Mæterlinck synas, då
han säger, att »man med orätt kallar lidelse, last och
fel det, som utgör människonaturens egentliga grund»;
men man måste dock söka förstå den rätta meningen
från den sunda naturalismens ståndpunkt. Vi kunna då
ock förstå honom, då han vidare förklarar, att »det
finnes fel, som äro behöfliga för vårt lif och vårt skaplynne;
många af våra fel äro just rötterna till våra förtjänster.»
Lika vältalig som skarpsynt har den store
författaren i artikeln »Kvinnoporträtt» visat de egoistiska
böjelsernas betydelse och relativiteten i människans
själsegenskaper. »Hon har», säger han, »intet af denna dödfödda
fullkomning, som äger alla dygder, men intet enda fel,
som kunde upplifva dem. — Huru kunde hon äga den
nödiga energien, om hon icke hade ärelystnad och
stolthet? Hur kunde hon öfvervinna de orättvisa hindren,
om hon icke ägde det förråd af egoism, som är lämpadt
efter hennes rättmätiga kraf på lifvet? Huru kunde hon
vara mjuk och glödande, om hon ej vore sinnlig? —
Huru kunde hon rädda kvinnans behagfullhet, om hon
icke ägde hennes oskyldiga fåfänga?» —
»Det gifves en moral för dem, som stå på den stora
flodens stränder, och det gifves en moral för dem, som
kämpa mot storm och ström. — Kyskheten, som stilla
väntade med slutna ögon och sammanknäppta händer,
har rätt att förvandla sig till lidelse, som skall veta att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
