Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
ning eller lust för paradoxer eller en suggestibilitet, som
låter somliga sinnen förbluffas af de befängdaste idéer,
därför att de djärft framställas som stora upptäckter. Att
emellertid ej blott män, utan ock kvinnor, såsom jag
förnummit, kunnat fatta något intresse för denne
kvinno-hatare, är rent af otroligt; det vittnar väl närmast om
frånvaro af all erotik hos dem och följaktligen om
oförmåga att bedöma kärlekens väsen och det sinnliga däri.
Mycket besynnerliga och falska meningar har E.
Hartmann i Det omedvetnas filosofi uttalat om kärleken,
hvarigenom han kommit att framstå som en fiende
därtill, en misantrop, hvars sofistiska framställningar ej
ingifva förtroende till hans konstiga och orimliga lära.
Kik-tigt nog säger han, »att man vid kärleken icke har att
göra med ett narrspel, ett romantiskt skämt, utan med
en fullkomligt real makt, en demon, som kräfver
ständigt nya offer»; men han missförstår den, då han säger,
att »demonens mål är i sanning intet annat än
hönsdriftens tillfredsställande i och med en utkorad individ, och
allt, som knyter sig därtill, såsom själens harmoni,
tillbedjan, beundran, är endast en mask, ett bländvärk eller
något annat än kärlek jämte kärleken.»
De, som älska djupt och varmt en utkorad individ,
veta dock, att deras känsla gäller hela personligheten,
de själiska egenskaperna lika visst som de kroppsliga,
och att innerlig sympati, öm omsorg om den älskades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
