- Project Runeberg -  Konstanteckningar från en resa år 1849 /
141

(1851) [MARC] Author: Carl Georg Brunius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

glaserad tegelsten. Sträfpelarne och mchfördjupningarne
ha ursprungligen varit afputsade, men alla de ölriga
både yttre och inre murytorna ha varit fogstrukna.

Denna helgedom, hvilken begagnas af staden och
Allhelgona landsförsamling, skall vara Vårfrukyrka. C.
F. Broocman säger, att samma helgedom är den äldsta
af de trenne kyrkor, som Skenninge haft 17). Då denna
stad tidigt fålt kyrkor och kloster, kan en sådan uppgift
ingalunda antagas. Ofvanbeskrifna helgedom är fastmer
den yngsta och på det närmaste samtidig med
klosterkyrkan i Vadstena. Det är bekant, att man under den
äldre medeltiden konstruerade kyrkorna så, att de fingo
kor med rundelar eller ulsprång, hvarigenom långhusen
afsöndrades från sanktuarierna. För öfrigt voro kyrkorna
i den äldre medeltiden utförda enligt ett gifvet grundtal;
en byggnadsregel, hvilken sedermera försummades.
Skenninge kyrka, som utgör ett enda långhus, visar sig
således tillhöra den sednare medeltiden. I denna kyrka
finnes intet spår till något grundtal. Mellan- och
sido-skeppen slå ej heller riktigt i förhållande till hvarandra.
Tornets uppdragande på vestra gafvelmuren och på de
två närmaste pelarna röjer äfven en sednare byggnadstid.
Alt uppföra torn på detta sätt, hvilket uppkommit
omkring år 1300, har llerestädes föranledt nedstörtningar.
De mycket grofva inre pelarna och yttre sträfpelarna
äro ytterligare bevis på byggnadens sena tillkomst; ty
erfarenheten hade säkerligen lärt mästaren, att en slik
konstruktion ej vore något lekverk, hvadan han icke
såsom i äldre kyrkor med denna anordning använde
svaga pelare för uppbärande af tornets östra del. För

1TJ C. F. Broocman, Beskrifning öfver Östergöthland, D. I. s. 193.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:11:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/konstant/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free