- Project Runeberg -  Konstanteckningar från en resa år 1849 /
200

(1851) [MARC] Author: Carl Georg Brunius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

klocka är den gode herden, som kallar de troende.
Således hevisar ej herörda vapen en adelig hörd, och
me-ranämnde biskop har troligtvis varit af ringa härkomst.
Så var äfven hans samtidige erkebiskopen Birger i Lund,
hvilken tog sig en prydlig sköld med symboliskt märke.
Den ofvanberörda skölden, som är uthuggen å en kalk—
stenshäll i södra svickelbyggnadens yttre sida, måste med
sina siffror och boksläfver beteckna, att korets
omgif-ningsnmrar 1480 eller före 1490 blifvit af Henrik
Ti-demanni fullbordade. De korslagda nycklarne och det
upprätta svärdet, hvilka utgöra sköldens prydnader, äro
attributer, som tillhöra kyrkans patroner, S. Petrus och
S. Paulus, och de antyda jemväl den andeliga och
verlds-liga makten. Domkapitlets nuvarande sigill erinrar om
denna föreställning; men den spetsiga skölden är
förvandlad i en rococosmvckad oval, hvilken prydd med en
hertiglig krona, innehåller korslagda nycklar och i stället
för S. Pauli svärd en modern krumstaf.

Så kallade äretecken eller stenhuggarmärken, som
merendels beslå af geometriska elementer, förekomma å
många bland Skånes äldsta kyrkor; men sådana saknas
å de ansenliga lemningarna af Mariakyrkan i Alvastra å
Heda kyrka samt å hela tvärbyggnaden och långhusets
äldre delar af Linköpings domkyrka. Det vill således
synas, som de äldste byggmästarne inom Linköpings stift
väl varit såsom annorstädes de andelige sjelfve; men att
de icke så tidigt som i Lunds stift bildat så kallade
hyttor eller loger. A sednare byggnader af huggen sten
t. ex. å klosterkyrkan i Vadstena förekommer en mängd
äretecken och likaledes finnas dylika å långhusets två
vestligaste hvalfafdelningar och å hela korbyggnaden af
Linköpings domkyrka. Men dessa stenhuggarmärken bestå

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:11:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/konstant/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free