Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carl Knutsson lär myckel förbättrat Ringsladholm, hvarost
lian stundom uppehöll sig. Under Nils Stures fejd mot
Christian 1 blef slottet 1470 intaget och afbrändl ri).
Efter denna förstöring lär berörda slott ej blifvit islånd—
salt och deraf skola ännu några lemningar synas
nem-ligen grundmurar efter ell ansenligt stenhus och brokar
förmodligen efter en vindbrygga.
Vid sydvestra sidan om icke långt ifrån Norrköping
finnes å en högländ plais en fornnordisk domring, och
ungefär 200 steg derifrån ligger en urgammal
afrälls-plats. Wan har ej utan skäl förmodat, att denna
sleu-sältning varit elt uråldrigt domsäte, och alt grofva
miss-gerningsmän, som blifvit der dömda, i närheten
undergått dödsstraff, samt alt Norrköping således ända från
hedendomen haft elt slörre samhälle med särskild lag—
skipning 7iJ. All Norrköping i en aflägsen forntid varit
elt samlingsställe vid föreslående vikingsfärder,’ tyckes
deraf bevisas, alt en af de många platser, som Askebv
kloster egde derstädes, kallades enligt ofvanberörda intyg
af Erik Karlsson Leghongs hambre. Vi ha ofvanföre sett,
all Norrköping redan 1174 hade en större befolkning
och troligtvis en egen kyrka. Men deraf följer ingalunda
att, såsom C. G. Broocman påslått, Norrköping är ibland
rikets äldsta städer 7l). Om Norrköping 1174 varit
annat än en handels- och marknadsplats eller fasthellre
en qvarnby och elt fiskeläge, huru skulle Askeby kloster
kunnat der få så högst betydande egor och fiskställen
72) Stora Rimkrönikan, in Script. Rer. Svec. T. I. S. II. p. 170.
I\ Ekerinan, Dissert. de Norkopia, p. 18, 36, 37. A. O. llhyzelii
Sviogotliia Munita, s. 153, 154. C. F. Broocman, Beskrifning öfver
Östergöthland, D. 2. s. 473. 73) P. Ekerman, Dissert. de Norkopia,
p. 28—31. 74) Norrköpings historia, Upsala, 1770, s. 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
