Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lorligare skildring deraf; helst en sådan, som fordrar en
särskild afhandling, förutsätter Iielt andra insigter än
dem, Iivilka jag förskaffat mig. Jag får således hänvisa
den vellgirigare till de många arbeten, som härom
utkommit, och hvaröfver E. Hammarström leninat en
förteckning till 1789, hvilken således kunde betydligen
förökas 27).
Man kan icke med någon visshet uppgifva på hvad
lid grulvan blifvit uppläckt; men privilegier för
bergsmännen derslädes blelvo redan 1347 förnyade af
konung Magnus, och sådana ha sedermera blifvit lillökla
och förbål trade af flera följande konungar. I äldre lider
betraktades grulvan såsom en kronans egendom, ehuru
flere enskilda egde betydliga andelar deri. Gustaf 1
bestämde, alt kronan skulle ega vissa lotter i grulvan.
Gustaf 11 Adolf lät här drifva bruksaibele, som
sedermera uppläts till bergsmän, Iivilka skulle likasom de
öf-rige derfor skalla. Sedan har grulvan blifvit för
bergslagens gemensamma räkning arbelad. Grulvan hade i
fordna lider tre öppningar nemligen Skeppsstölen,
Blank-slöten och Bondstöten, Iivilka blifvit 80 till 00 famnar
nedslagna. Dessa sänkningar, som ännu 1629 hade föga
vidsträckta arbetsrum, voro ett halil århundrade derefler
så sammanhrulna, alt man kunde från den ena orten
till den andra komma på 100 till 180 famnars afslånd.
Da malmen var mycket gifvande och kännedomen om
faran vid brytningen ringa, så aktades föga på
gruf-vans framlida bestånd. Arbetsrum med 15 famnars
vidd och lika stundom större höjd lingo 3 till 4 högst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
