- Project Runeberg -  Konstanteckningar från en resa år 1849 /
405

(1851) [MARC] Author: Carl Georg Brunius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skäl, som i närheten finnes god tillgång på tjenliga
ma-lerialier. Helt nära staden ligga två tegelbruk, hvarest
en mängd både mursten och takpannor tillverkas, så att
derifrån stora partier afsättas på aflägsna orter. Nära
staden las jemväl en lätt arbetad sandsten, hvilken skall
ha den ovanliga egenskapen att föga fukta. A Limön,
som ligger i skärgården utanför Geflefjärden, linnes rikt
förråd på kalksten. Man har således bär det
ypperligaste tillfälle alt med elt bättre byggnadssätt skydda sig
mot härjande eldsvådor. Härtill kommer, all stenhus
skulle, om man räll betedde sig vid deras uppförande,
bli föga dyrare men både varaktigare och prydligare än
trähus.

Till slädens herrligheter kan med mycket skäl
räknas ett laxfiske, som idkas vid Alderholmen. Ehuru vi
här endast uppehöllo oss ett par limmar och således
blott medhunno en brådskande kringvandring i den lilliga
staden; så kunde vi, återkomna till gästgifvaregården, ej
försumma att äta graflax, som förekom oss fullt lika
smaklig som den, hvilken fås i Halmstad.

Vid afresan lingo vi se, all man förespänt elt par
ganska små men nästan halfvilda hästar, och att en helt
liten svag och nedslagen gosse med möda höll
tömmarna. Då denna sammanställning förekom mig lika
ovanlig som betänklig, gjorde jag dervid en vänlig men
allvarlig anmärkning. En hurtig och lillig man sade mig,
alt det ej vore någon fara, och alt hästarne voro
förträffliga, om tömmarne passades. Då jag erinrade, att
detla just vore hufvudfrågan, och alt jag ej kunde trygga
mig vid en så klen körsven; genmälte samme man, atl
han var egare af hästarna och att han gerna ville till
en början köra, då det skulle visa sig, att det ginge väl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:11:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/konstant/0425.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free