Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alla spiror ha försvunnit. Det är i sanning bedröfligt,
att en ibland de skönaste kyrkor, som efter reformationen
uppstått i Sverige, undergått en sådan vandalism,
och att denna ej afhjelpes, helst konstakademien ligger
helt nära ifrågavarande helgedom.
Här bör icke lemnas oanmärkt, att Mariestads kyrka,
som hertig Carl 1593 anlade och hvilken uppförd af
en Tysk byggmästare fullbordades 1615, har mycken
likhet med den nyssberörda [1]. Flera kyrkor, som tillkommo
under Gustaf II Adolf och Christina, erinra både till
hufvudplaner och detaljförhållanden om medeltidens
byggnadskonst.
S. Jakobs kyrka, som vi ofvanföre jemfört med
Christina kyrka i Fahlun, bör här endast i korthet
omnämnas, helst en utförligare beskrifning deröfver finnes [2].
Kyrkan består af mellan- och sidoskepp, af hvilka det
förra är vida bredare och högre än de sednare. Ett
kor, hvilket med mellanskeppets bredd och tresidig
altarvägg sträcker sig åt öster, har på hvarje sida en
sakristia, som egentligen utgör hvarje sidoskepps östligaste
qvadrat. Åtta runda pelare, hvilka stå i två rader och
å vestra gafvelmuren och å sakristiornas hörn motsvaras
af halfrunda pilastrar, uppbära mellanskeppets sträckmurar,
som äro lika höga med korets omgifningsmurar.
Yttre sträfpelare, hvilka äro fyrkantiga, förstärka
sidoskeppens och korets hörn- och sidomurar. Kyrkan,
som håller 160 fot i längd och 60 i bredd, har
mångartade takhvalf nemligen i fyr- och åttadelade
kors- samt enkla och dubbla stjern- och nätformer m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
