Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krönika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hotell vid Rue du Louvre, Grand Hôtel d’Alger
et du Champagne. Det låter vackert, men jag
undrar om något ungkarlshotell i stan mellan broarna
kan vara så förfärligt. Vi voro ju unga och det var
vår första utflykt i världen.
Våra pengar togo slut och ett väntat rek från Sverige
uteblev. Jag fick reda på att Zorn var i stan. För mina
sista slantar hyrde jag en droska och reste upp till
hans vackra ateljé vid Boulevard Clichy. Han var
händelsevis hemma. — Du måste låna mig hundra francs!
Han gav mig dem. Jag satte mig i min väntande droska
och åkte hem. När jag kom till hotellet hade mitt rek
kommit. Jag tog ögonblickligen en droska, reste
tillbaka till Zorn och återgäldade beloppet. Han gjorde
stora ögon. — Jag har lånat bort mycket pengar,
men detta är första gången jag fått igen något! Nu
måste vi vara tillsammans!
Och vi voro tillsammans ett par dygn.
Jag var sjuk, sjuk och visste knappt var jag befann
mig- Jag minns bara Olle Nelson och ett förskräckligt
slagsmål på en krog som hette Bordeaux. Jag minns
allvarliga försök att äta ostron, grodlår och tripes à
la mode. Jag minns folkvimmel och att min hustru
måste vara mycket ensam. Jag såg allt genom en
dimma. Sen minns jag Hamburg och de gamla husen
vid Alsterdammarna och ett glas Weissbier, stort som
ett tvättfat. Sen minns jag bara färjan mellan
Köpenhamn och Malmö och min längtan efter ansjovis och
en sup renat. Jag kommer knappt ihåg att bredvid
mig satt min hustru nästan lika sjuk som jag. Men
jag måtte ha rett upp det hela i alla fall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
