Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En offerexpedition
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Jaja, dä monga sum har blett botada ve den
källa.
— Ja, å nu ville vi att Lans skulle visa oss vägen.
— Dä sa ja vesst göra, dä, vesst fasingen! Men va
dä inte I småharra, sum kum in i körka i da mett unner
prädikan? Den gången hadde I inte långt te
plektpallen, små ban! Prästen va ilsker sum en bölgeting,
hi hi hi! Å när han ä ilsker så ryter han sum den
vasste major. Så inte ä han utå Guss sinne, den
oheringen! Hå hå ja ja! Jaha vi går la då. Källa ä inte så
vasst långt borte.
Vi gingo och Lans hoppade som en tätting före oss
på den steniga stigen. Och snart voro vi framme. Under
ett stort klippblock, skuggat av väldiga granar låg
offerkällan, kransad av pors och skvattram.
— I sa la läsa noet, inna I lägger i krona? frågade
Lans. Annars kan ja en helan hoper tocket.
Johan tog fram näverbiten och läste:
Söte Herr Fane, tag sjukdomen min, |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>