- Project Runeberg -  Konsten i Sverige /
122

(1915) [MARC] Author: Carl G. Laurin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kreuger och vad de hette, dessa unga Parismälare, var
Göteborgsgrosshandlaren Pontus Fiirstenberg. Denne var
en verklig konstfrämjare. en som älskade konst. Det är
kärnpunkten med all kärlek att vilja offra något
ordentligt för det man tvcker om. Man kan förstå hur viktigt

a y o

det var för Sverige att ha en sådan framsynt och frikostig
mecenat eller konstfrämjare, då man hör att så gott som
intet köptes av staten hos dessa konstnärer. Fiirstenberg
däremot bekostade ofta deras studier och vistelse i utlandet
samt köpte med förstånd, hörde på kloka råd och gladde
både sig, sin maka och de hundratals vännerna i hans
gästfria hem med de av honom inköpta svenska och
utländska målningarna. Hans skönhetsskatter visades för
vem som ville se dem, och efter sin död skänkte han allt
till staden Göteborg, ett lysande utslag av den kärlek till
stadssamhället som under senare tider varit så hedrande
och utmärkande ej minst för de rika i den stora
handelsstaden.

Adelskap förpliktar, sade man förr i världen. Rikedom
förpliktar, säger man med all rätt nu. Man har rätt att
fordra mycket av en, som har mycket. Han bör ge
mycket och med förstånd. Ja, men vad kan givaren fordra
av den som fär? Ingenting, men känna mottagarna
tacksamhet och visa den, så är det tydligt, att de äga den
sinnets rikedom och det själens adelskap som passar och
pryder alla, från den högste till den enklaste och fattigaste
medborgare.

o

Ar 1885 var ett oroligt och viktigt är i svenska
konstens historia. Missnöjda med det sätt. varpä
undervisningen skedde pa Konstakademien, och förargade åt
att fran officiellt häll inga utställningar anordnades,
förenade sig, pä uppmaning av Josephson, Carl Larsson och
några andra svenska Pa riskonstnärer, nära ett hundra-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 08:02:00 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/konstisver/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free