Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
statyerna pa Logarden och slutligen hur Sergel modellerar
gruppen Amor och Psyke. Dessa målningar äro fresker,
d. v. s. målade pä vått murbruk.
I övre trapphuset har Larsson i olja målat det nya
Sveriges födelsestund, då Gustav Vasa midsommaraftonen
ij2j intågar i det festligt prydda Stockholm. Carl
Larsson visar i sitt arbete många goda stockholmska och
svenska egenskaper och även några, som man skulle önska
vara svenska. Han är full av livslust. Han älskar det
storvulna, och han arbetar slutligen med en flit och en
arbetsglädje. som ej ofta förekommer i nordliga trakter.
Därför har han också hunnit med ofantligt mycket, därför
är hans konst och hans person älskad. Det finnes många
slag av målning som förtjäna det höga namnet konst, men
man kan eller behöver ej tycka om dem alla. Det finnes
ypperliga målningar, vilkas ämne och malningssätt många
anse vara obegripliga eller rent av motbjudande, men det
finnes lyckligtvis också god och stor konst, varav nästan
alla kunna förstå något. Carl Larsson har skildrat den
ljusa sidan av svenskheten. Han är glad, men med allvar
på botten.
Lika svenska men allvarligare äro Bruno Liljefors’
landskap och djurbilder. Skildrar Larsson ängen, täppan och
helst hemmet med barn och blomma, så är Liljefors
skogens målare, och den ton som genomgår hans tavlor är
det som Heidenstam kallat »furornas dova sorgemusik .
Bruno Liljefors, född i Uppsala 1860, känner sig
hemmastadd i naturen. Han är jägare och fröjdas, då han i den
tidiga morgonstunden hör orrars och tjädrars smattrande
vingslag, eller dä änderna hemlighetsfullt snattra i vassarna
eller rävarna tassa försiktigt genom skogen. Allt det där
får Liljefors se, därför att han trives ute i naturen och har
ögonen med sig. Han är hemma hos sig, kan man säga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
