Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
Af de äldre målare, hvilka här äro representerade,
uppmärksamma vi först tvenne Florentinare, hvilka i
konstens historia bilda den underligaste motsats mot
hvarandra, Beato Fra Giovanni Angelico da Fiesole och Fra
Filippo Lippi, båda munkar och stora mästare i måleriet,
men deruti också uttömmande allt, hvad de hade
gemensamt. Den ene en mild, himmelsk karakter, såsom hans
tillnamn betecknar, under sin lefnad den ödmjukaste
kristen, höjd öfver alla jordiska frestelser, och efter sin död
beatificerad af den tacksamma kyrkan; den andre en liflig,
passionerad natur, af oblida omständigheter inkastad i en
munkcell, för hvilken han ej var ämnad, under sitt hela
lif i kamp med de måttlighets- och kyskhets-regler, som
hans löfte ålade honom, samt slutligen fallande offer för
sin brottsliga kärlek till en nunna, hvarigenom han först
ådrog sig kyrkans bann och sedan döden af oförsonliga
slägtingar. Af Fra Angelico eger Louvren "Madonnans
kröning", med en härskara af öfverjordiskt sköna englar
och helgon, i hvilka man ser den klaraste återspegling
af hans rena själ och hans af kristendomens välsignelser
fyllda hjerta. Hans stil är en förädlad byzantinism, i
hvilken dess anda och väsende äro uppdrifna till sina
högsta spetsar. Längre har ej den kristliga
hängifvenheten mäktat gå i sublimerande af den menskliga formen
såsom rent uttryck för en öfveqordisk salighet. Af Fra
Filippo eger Louvren en märkvärdig "Kristi födelse", af
Vasari omtalad såsom anledningen till hans senaste
olyckor. Hans ofvannämnda älskarinna, Lucrezia Buti, var
nemligen modell till Guds moder. Bilden är målad i det
naiva, ungdomligt realistiska uppfattningssätt, som utmärkte
Masaceios närmaste efterföljare i motsats mot den äldsta
Florentinerskolans stelnade manér. Den inger en känsla,
som om konstnären förgäfves sträfvat att i gamla,
traditionella bojor fängsla ett sinne, hvilket trifves bland
verkligt lefvande gestalter af kött och blod och hellre vågar
en dust mot synd och verld med fara att förlora striden,
än stänger sig inne i en cell bland bleka skuggor och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
