Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
Ludvig XIV:s tidehvarf framgått ur hans skola. Hans
lärjunge Valenbin, som inom den Franska konsten intager
en ej obetydande särskild plats, var likaledes en af
Caravaggios bäste efterföljare. Af båda eger Louvren
arbeten i dennes naturalistiska riktning, hos den förre
förenad med en viss enkelhet i uppfattningen, hos den senare
med mychen kraft, om också ej så våldsam som hos
Caravaggio sjelf.
Oändligt mera betydande är dock Vouets stora
sam-tiding, Nicolas Poussin, hvilken både i förhållande till
denne och till sin tids Italienare intager en fullt
sjelfständig ställning. Hos honom har den klassiska anden
i all sin stränghet lefvat upp igen, och antiken utgör hans
förebild så, som den aldrig förr gjort, hvarken under
hög-renaissancen och Raphael eller under Caraccerna och
Bolognesiska skolans eklekticism. Derföre utmärkas äfven
hans taflor af en allvarlig, plastisk stränghet i
komposition och former, men derjemte af en köld och en
entonighet i färg och ljus, som för mängden gör dem, om
icke onjutbara, åtminstone till en böljan frånstötande. Han
underordnar alltid den pittoreska eflekten under
kompositionens klarhet och dramatiska kraft, och derför njuter
man äfven hans verk bättre i teckning än i tafla. Bland
de 38 arbeten af honom, som Louvren eger, behandlande
ämnen dels ur den heliga, dels ur gamla historien och
mythologien, vilja vi exempelvis endast påpeka
"Israeliternas mannaplockning i öknen" och "de Arkadiska
her-darne", en herrlig komposition, föreställande tvenne
herdar, hvilka på en gammal graf upptäcka inskriften: "Et
ego in Arcadia". Det hela är genomträngdt af en
egendomlig melankoli, som ovilkorligt griper åskådaren. Ehuru
egentligen historiemålare, gaf Poussin ny fart äfven åt den
af Bologneserskolan började riktningen inom
landskaps-måleriet. Han är den egentlige stiftaren af det s. k.
historiska landskapet, med högtidliga, storartade former och
antika byggnader samt ett staffage ur den gamla sagan
eller historien, allt framstäldt med stor enkelhet, utan att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
