Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
handa föreställningar om ett lif och en natur, höjda öfver
det hvardagliga, och de äro derigenom lika långt skilda
från de Nederländska skolornas naturalistiska uppfattning
som från Italienarnes konventionella stil. Medan
nemligen Yenetianarne och Bolognesarne alltid underordna
landskapet under figurerna och i färg och ton behandla
det på samma sätt som öfriga accessoirer, d. v. s. mer
eller mindre konventionellt stämma färgen efter den i
huf-vudgruppen utvecklade färgskalan, gingo Holländarne en
motsatt väg, i det de med strängt naturalistiskt sinne
sökte återgifva den yttre verlden i alla sina enskildheter
och ofta med den yttersta, nästan fotografiska,
noggranhet. Poussin och Claude höllo medelvägen mellan dessa
båda ytterligheter. Deras landskap återgifva naturen
troget, men ingalunda fotografiskt. På samma sätt som
Rafael i sina studier upptog naturen med den största
trohet, men sedan höjde sig från den individuella formen till
idealets skönhet, så gjorde äfven de tvenne stora
landskapsmålarne: de gåfvo klippor, berg, vatten, träd en
karakter, som, utan att öfvergå till det abstrakta och generella,
meddelade de enskilda föremålen, som bilda ett landskap,
något allmänt typiskt, hvilket höjde dem öfver detta och
detta individuellas bräckliga tillvaro. Detta system söker
den Franska Academie des Beaux Arts ännu att
bibehålla, stödjande sig på traditionen från N. Poussins och
Claude Lorrains dagar. Men hvad som lyckades dessa,
är och blir en stötesten för imitatorum pecus, ty ingenting
faller sig lägligare för medelmåttan än en stil, som icke
med bestämdhet kräfver ett noggrannt och ihärdigt studium
af naturen, utan tillåter fantasien att fästa sig vid
allmänna sidor, hvilket förr eller senare föder en
konventionell stil eller manér, d. v. s. onatur och konstens förfall.
Samtidigt med dessa båda lefde tvenne målare, hvilka
vi här nämna i förbigående. Den ene, ehuru Fransman,
har med den Franska skolan ingenting gemensamt, utan
tillhör helt och hållet de Italienska naturalisterna. Denne
är Courtois, äfven kallad Borguignon, beryktad batalj-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
